Hade en holländsk herdehund som heter Jassa (Havrevingens Jassa). Hon föddes i april 2012 och med henne tävlade jag sök och lydnad. Vi tränade även en del rapport. Riktigt kul båda dessa grenar!
Sen råkade hon skada sin tass så himla illa att det inte gick att rädda. Hon avlivades, på ortopeds inrådan, när hon precis fyllt 4 år. Fruktansvärt var det!
Där och då tappade jag allt… Men sen blev det som så att jag fick i uppdrag att träna en Tollare vid namn Ronja och att hon skulle bo hos mig under ett antal veckor. Hennes problem var att hon blivit påkörd av en kickbike och sen dess var hon rädd och gjorde utfall mot allt och inget (allt som skramlade och lät). Jag jobbade med henne under 2 månader och det blev avsevärt bättre. När det var dax att lämna tillbaka till ägarna (underbara människor) så hade de insett att det inte kommer funka och därför var omplacering enda lösningen. Jag hade samtidigt börjat tycka om den lilla ”morran” och sa att ”DÅ BEHÅLLER JAG GÄRNA HENNE!!” och så blev det 😊 När hon senare började bli till åren så flyttade hon in hos mina föräldrar – bättre pensionärsliv kunde varken hon eller föräldrarna ha! ❤ Ronja gick bort 2021 pga ålder.
Sedan 2019 har jag återigen en holländsk herdehund. Hon heter ”Ljus” (Havrevingens Qilla) och vi håller mest på med sök och med lydnadslydnad. Hon är dessutom ”statist” när jag hjälper folk vars hundar gör utfall mot andra hundar – Ljus är perfekt med andra hundar ❤
Tävlar för Ullareds BK och är även domare i bruks och domare i lydnad. Har jobbat mycket med vardagslydnad och med problem av alla möjliga slag. Mina starkaste sidor är inlärningspsykologi och konsekvensanalys. Eftersom jag har mycket att göra så är träningseffektivitet något jag har högt fokus på – att träna ineffektivt finns det helt enkelt inte tid till:)
Började träna hund på det mer klassiska sättet, dvs beröm kombinerat med korrigering. Man försökte hjälpa hunden så att den gjorde rätt men den behövde inte tänka själv (”säg SITT, tryck på rumpan och beröm att hunden sätter sig”).
Kom i kontakt med klickerträning via Canis och kände direkt att detta verkligen var helt rätt! Glad och arbetsvillig hund ger helt enkelt en härlig känsla – en riktig glädjeklick för både förare och hund!
Sen dess har jag gått diverse utbildningar/kurser:
- Har gått Canis 1-åriga Klickerinstruktörskurs för Morten Egtvedt/Cecilie Køste/Håkon Groven.
- Är TAGteach Level 1 certifierad hos Emily Johnson Vegh/Eva Bertilsson.
- Har gått Canis 1-åriga Klickertränarkurs för Carina Swartling.
- Har med hjälp av Svenska Service- och Signalhundsförbundet utbildat egen hund till servicehund (diabetes).
- Har varit instruktör på ett flertal kurser på stort antal brukshundklubbar.
- Har gått SBK:s instruktörsubildning för Anders Kjernholm/Anita Andersson.
- Är mentaltestfigurant.
- Är tävlingsledare (lydnad och bruks).
- Är bruksdomare
- Är lydnadsdomare
- Har varit ordförande i SBK Hallands Distrikt och i Varbergs BK. Är numera ordförande i Ullareds BK.
Förutom ovanstående har jag löpande deltagit (både med och utan hund) på diverse olika kurser/seminarier (Anders Hallgren, Emily ”Kikopup” Larlham, Eva Bodfäldt, Kenth Svartberg, Bob Bailey, Parvene Farhoudy, Fanny Gott, Heidi Billkvam, Maria Brandel, Runar Naess, Ken Ramirez, Kathy Sdao, Maren Teien, Ditte Andersson, Jessica Svanljung, m fl). Detta är oerhört lärorikt och värdefullt så varje år blir det ett antal nya seminarier.
Av min förrförra hund, en rottis som hette Hera (Sjölundas Hera), lärde jag mig otroligt mycket. Hon var min lilla hjälpreda (om man nu kan säga ”lilla” om en rottis) eftersom hon var utbildad servicehund och höll koll på mitt blodsocker (diabetes). Vi hade en alldeles speciell relation pga detta och kom varann mycket nära. Svår att beskriva med ord… (artikel om Hera och mig finner ni här)
:)magnus
