Lucka 23: Varför tävlar du?

Om du följt den här lilla julkalendern så gissar jag att du antingen redan tävlar eller att du siktar på att kanske tävla så småningom. Men har du tänkt på varför du tävlar? Vad det är som driver dig?
Några svar jag fått genom åren när jag frågat folk varför de tävlar har varit:

För att få meriter på hunden (till avel, PR etc)
För att jag vill utvärdera vad vi kan.
För att uppfödaren vill det.
För att jag vill vinna.
För att klubbkompisarna/kursledaren förväntar sig det.
För att det är roligt och spännande.
För att hålla igång träningen.
För att det är socialt och roligt på tävlingarna.
För att få en mer objektiv bedömning på hur bra vi kan något.

Här finns det naturligtvis en massa olika svar och inget säger att det ena är mer rätt eller fel än det andra så länge du själv trivs med ditt svar. Men hur du svarar på frågan kan innebära att du upplever och hanterar ditt tävlande på olika sätt, så fundera igenom om du verkligen tävlar av orsaker som hjälper dig och som du mår bra av.

Jag tror väldigt sällan någon utifrån egentligen ”förväntar” sig att vi ska tävla eller tycker att vi ”borde” tävla, däremot är det lätt att själv skapa en inre press där vi inbillar oss att vi borde göra si eller så utifrån att vi ser andra som tävlar. Jag har, så vitt jag kommer ihåg, i alla fall aldrig träffat någon som på allvar sagt åt mig att jag borde tävla eller att de förväntar sig att jag ska prestera si eller så! Däremot har jag i perioder själv satt en press på mig att jag nog ”borde” prestera inom en viss gren eller liknande och det är då som tävlandet inte känts roligt och så har jag fått arbeta med att analysera, tänka igenom och komma tillbaka till det som för mig är rätt anledning till att tävla och då har glöden och glädjen återvänt. Tänka på vad det var som en gång fick mig att börja med hund, med just den sporten och med att tävla i den!

Jag vill att tävlandet ska vara något som jag längtar till, något som känns som att få en riktigt rolig present, något spännande som sticker ut från vardagen och något som gör mig på gott humör. Något som utmanar mig, får mig att träna och fundera och testa och utvecklas. Och något som gör mig och min hund tightare ihop än bara vardagslunken! Känslan av att vi löser uppgifterna de satt upp åt oss tillsammans. Vi två mot världen liksom! Jag tycker dessutom att det är väldigt, väldigt roligt att vinna och jag erkänner glatt att jag är barnslig nog att älska priser, pokaler, titlar och att få stå på pallen! Japp, that´s me! 🙂

Så, även om jag tycker att tävlingarna är bra för att vi ska utvecklas och för att jag ska kunna få checka av hur bra min träning fungerar i skarpt läge, eller för att hålla uppe träningsmotivationen genom att ha nya mål att sikta mot, så tävlar jag själv först och främst för upplevelsen och de kickar jag får av det. Känslan, spänningen, utmaningen det är för mig absolut främsta anledningarna till att jag tävlar och definitivt anledningen till varför jag satsat på att ta mig till landslaget. För om en vanlig tävling kan vara rolig så är ett stort mästerskap hundra gånger roligare tycker jag. Viljan att få uppleva den känslan som jag hade när vi gick in på planen på VM i Moskva eller EM i Österrike igen, den viljan fungerar för mig som den absolut största moroten och starkaste motivationen för mitt tävlande. Jag tror aldrig jag skulle kunnat prestera på det sätt jag gjort om jag kände det som att jag ”borde” göra det eller om jag inbillat mig att någon annan tyckte och ”förväntade” sig det. Mitt tävlande är helt och hållet min ensak!

Kanske är det ett bra läge nu under julen att du funderar igenom varför du tävlar och att du känner att dina svar är de du vill att de ska vara. Så fundera ett tag på varför du tävlar i just den speciella grenen, med just den hunden, på just den nivån. Känns det rätt för dig? Om inte, vad tänker du göra åt det?

/Anna Larsson

Sugen på en hundkurs? Här hittar du Glädjeklicks kurser: http://www.gladjeklick.se/index.php/bokning/kurser

Lämna en kommentar

X